Om hur skört livet är

Solnedgång | HungryHeart.se

Igår kom min sambo till mig och sade att han mådde riktigt dåligt. Några sekunder senare blev han medvetslös, trillade av stolen och landade med huvudet före i golvet. Han hade kramper, var helt blöt av svett och var inte kontaktbar. Jag daskade honom i ansiktet, jag ruskade honom, jag ropade på honom men jag lyckades inte få honom att reagera på något sätt.

Där på vårt köksgolv låg den finaste och mest värdefulla personen i mitt liv och krampade och ville inte vakna upp. ”Du måste måste MÅSTE komma tillbaka!” skrek jag åt honom. Och efter ett bra tag vaknade han äntligen till liv igen. ”Nu åker vi till sjukhuset”, sade jag, men han klarade inte ens att sätta sig upp. ”Ring 112” mumlade han och så blev det. Trots att ambulansen skickades akut tog det en halvtimme innan den kom fram pga avståndet och väglaget. Det var trettio väldigt långa minuter att vänta… Sedan blev det en hel kväll och nästan en hel natt på akuten.

Läkarna vet inte vad som drabbade min sambo, men eftersom det hänt en gång tidigare, väntar en del neurologiska undersökningar framöver. Jag är så otroligt lättad över att det inte var något livshotande och att han är hemma från sjukhuset nu igen, men samtidigt är jag fortfarande omskakad sedan igår. Det blev en så tydlig påminnelse om hur skört livet är och hur snabbt någon kan ryckas ifrån en. Från en sekund till en annan kan den man älskar, och som man vill vara med i resten av sitt liv, bara försvinna för att aldrig mer komma tillbaka.

Jag brukar sällan gå in på personliga problem här på bloggen och jag märker att jag skriver det här inlägget i affekt. Men det känns viktigt för mig att påminna er om detta: Var verkligen rädda om er, era nära och er hälsa. För när allt ställs på sin spets, är det fan det enda som betyder någonting alls.

FÖLJ HUNGRY HEART PÅ: BLOGLOVIN’FacebookInstagram och Pinterest

Ruth

Malmöbo med passion för DIY och miljövänliga, smarta lösningar. Nyfiken idéspruta som främst skapar med återbruk och naturmaterial i skandinavisk stil. Strävar efter en hållbar livsstil och har ett stort intresse för djur och natur. Trivs som bäst på långpromenad längs havet eller i skogen tillsammans med hunden Isbjörnen.

RELATED POSTS

30 Comments

  1. Svara

    Pernilla

    10 januari, 2016

    Åh fy farao vad hemskt och läskigt! Tänk så mycket saker vi bara tar för givet, men som kan ryckas fort från oss så fort. Jag håller tummarna för att läkarna kan hitta vad det var som hände, så att det kan undvikas i framtiden. Kram <3

    • Svara

      Hungry Heart

      10 januari, 2016

      Tack fina du. <3 Det skrämde skiten ur mig verkligen, så jag hoppas att de klurar ut vad det berodde på, så att det inte händer ytterligare en gång. Kram

  2. Svara

    Silje

    10 januari, 2016

    Vondt å lese, men godt å høre at det gikk bra. Takk for en slik påminnelse jeg tror vi alle trenger i vår travle hverdag. Håper det går bedre og ønsker dere begge god bedring!

    • Svara

      Hungry Heart

      10 januari, 2016

      Tack snälla du. <3 Jag är så tacksam för att det gick bra.

  3. Svara

    Katarina

    10 januari, 2016

    Usch vilken hemsk upplevelse för er båda. Hoppas han får tid för undersökning snart och att läkarna kan ta reda på vad som hände. Vilken tur ändå att han kom till dig och sa att han mådde dåligt.

    • Svara

      Hungry Heart

      10 januari, 2016

      Tack, det hoppas jag också. Det var tur att han inte trillade på ett hårdare underlag och att jag var där. Sist det hände hade han precis kört bil själv och då hade det kunnat gå rejält illa. =(

  4. Svara

    ISA

    10 januari, 2016

    FYY så läskigt. Den där hjälplösheten när någon nära är sjuk, hemsk. Har varit där själv och det är otroligt obehagligt. Hoppas de nu kan finna felet. Tack för att du delar med dig, man kan inte påminnas nog många gånger om livets hastiga svängningar.<3

    • Svara

      Hungry Heart

      11 januari, 2016

      Usch ja, man känner sig bara så totalt maktlös. Hoppas din nära mår bra igen. Kram

  5. Svara

    Ida här och nu

    11 januari, 2016

    Usch så otäckt! Man kommer verkligen på hur viktigt de är att ta hand om varandra när sånt händer. Min pappa fick en hjärtinfarkt i våras och för en månad sen ramlade en barndomsvän ihop med akut hjärtastopp 29 år gammal. Skönt att allt gick bra och att han är hemma igen. Kram

    • Svara

      Hungry Heart

      11 januari, 2016

      Ja, det blir en väldigt smärtsam påminnelse om hur få saker i livet som är verkligt viktiga och hur vansinnigt viktiga de å andra sidan är. Hur gick det för din pappa och för din barndomsvän? Kram

  6. Svara

    Vicky

    11 januari, 2016

    så hemskt och obehagligt och läskigt. det låter som att det är bättre, och jag hoppas av hela mitt hjärta att det förblir så. kram.

    • Svara

      Hungry Heart

      11 januari, 2016

      Tack snälla du! <3 Ja, nu mår han bra igen (så när som på en influensa) och jag hoppas också att det aldrig mer händer! Kram

  7. Svara

    Pysselbolaget

    11 januari, 2016

    Stackar, stackars er båda! Jag hoppas att det visar sig vara något lätt att fixa. Vi är nog många som har liknande upplevelser av total hjälplöshet. Ibland får man en smäll, som en påminnelse om vad som är viktigt på riktigt. Vi önskar att det ska hända saker, att livet ska vara fullt av upplevelser och äventyr, men ibland är det bästa att allt bara är som vanligt. Vardag är inte så tokigt, eller hur. Sköt om er!

    • Svara

      Hungry Heart

      12 januari, 2016

      Tack för dina fina ord och för din omtanke. Och visst är det så att när något sådant här händer, så längtar man bara efter att allt skall bli som ”vanligt”. En ”tråkig” vardagskväll i soffan tillsammans känns plötsligt som högsta vinsten på lotto.

  8. Svara

    En anhörigs dagbok

    11 januari, 2016

    Så otroligt obehagligt. Hoppas att det var en enskild händelse. Livet är skört. Stor kram

    • Svara

      Hungry Heart

      11 januari, 2016

      Jag hoppas också att det inte blir några fler gånger. =( Det gör så ont när man påminns om hur skört livet faktiskt är, samtidigt som man blir ännu mer tacksam över de viktiga personer man har. Kram

  9. Svara

    Stina - Stinas tillvaro

    11 januari, 2016

    Så himla otäckt. Styrkekram till dig!

    • Svara

      Hungry Heart

      11 januari, 2016

      Tack fina! <3

  10. Svara

    Form&Känsla

    12 januari, 2016

    Åh, vilken hemsk upplevelse och stressituation, förstår att man blir skakig. Tur att det gick bra, ha det gott!

    • Svara

      Hungry Heart

      12 januari, 2016

      Tack för din omtanke, Linda!

  11. Svara

    Mikaela

    12 januari, 2016

    Åh herregud vad läskigt! Skönt att det gick bra, hoppas att de hittar orsaken och att den inte heller är något allvarligt. KRAM!

    • Svara

      Hungry Heart

      12 januari, 2016

      Tack fina. Vi håller alla tummarna för att han håller sig frisk. Kram

  12. Svara

    Lund Johanna

    12 januari, 2016

    Å herregud vad fruktansvärt. Men vad skönt att det gått bra – och att det undersöks noga till framtiden.

    Det är så dumt att man behöver sådana där hemska händelser för att man ska komma ihåg att man just ska leva i nuet och ta vara på varandra. Men så är det verkar det som, så man får verkligen ta tillfället i akt och krama lite extra och komma ihåg det just nu!

    • Svara

      Hungry Heart

      13 januari, 2016

      Hu ja, det var riktigt omskakande. =( Jag försöker att ofta tänka på och värdesätta det jag har, men det blir ändå lätt så att man tar en hel del saker för givet – särskilt det faktum att man själv och ens nära faktiskt är vid liv! Så du har helt rätt, det gäller att ta vara på nuet och de man håller kära. Jag slogs igår av hur himla stort det plötsligt kändes att bara att få sitta bredvid honom jag älskar och kolla på hans ”tråkiga” naturdokumentärer! =)

  13. Svara

    Wilda

    13 januari, 2016

    Usch så obehagligt. Känner med dig och hoppas att det inte händer igen, att de hittar vad som är fel och behandling för det. <3 Massor med värme och kärlek till dig <3

    • Svara

      Hungry Heart

      13 januari, 2016

      Tack fina! <3 Det är min högsta önskan nu att sambon inte skall bli sjuk igen eller att det är något allvarligt fel. Håller alla tummar för det!

  14. Svara

    Helena

    13 januari, 2016

    Men hjälpasligen så otäckt! Jag känner verkligen med dig. Hoppas att läkarna finner ut vad det beror på. Stor kram till er.

    • Svara

      Hungry Heart

      14 januari, 2016

      Tack, det hoppas vi också! Kramar

  15. Svara

    Lili

    31 januari, 2016

    Fy så hemskt! Tur att det inte var livshotande i alla fall, och hoppas att ni snart får svar på vad det är och att det går att göra något åt det. Kan inte ens tänka mig hur omtumlande och otäckt det måste varit för er båda. Livet är verkligen skört, och man ska inte ta någonting för givet. Jag tänker ofta på om någon i min närhet skulle dö och hur hemskt det i så fall skulle vara. Sedan skulle det givetvis vara ännu hemskare om det väl hände, än vad jag hade kunnat föreställa mig. Man är ju aldrig förberedd. Bäst att ta vara på det fina man har och njuta av nuet så mycket man kan!

    • Svara

      Hungry Heart

      1 februari, 2016

      Tack för din fina omtanke! Ja, ju mer man tycker om någon, desto värre skulle det också vara att mista denna. Samtidigt är det så stort att faktiskt få ha människor omkring sig som betyder så mycket för en… Det gäller att verkligen uppskatta dem, precis som du säger.

Leave a Reply to Lund Johanna / Cancel Reply